Pages

tisdag 13 oktober 2009

Ett år av skrivande - Att följa sitt hjärta

Nu har jag tagit ett beslut! 2010 ska bli ett år av skrivande! På heltid!
Läser ju nu Pedagogik på distans vid Umeå Universitet och jag har ända sedan första delmomentet i kursen känt tvivel. Vill jag verkligen det här? Är det här det ämne jag helst vill läsa? Är det här min passion? Svaret på alla dessa frågor har hela tiden varit nej, men i början kom det mest som en viskning från mitt innersta. En svag röst som som liksom inte vågade ta i och säga som det var. Sista tiden har den ökat i styrka och nu skriker den!
Jag har läst väldigt mycket genom åren. Två års sång- och musikstudier på Kulturama i Sthlm. Två terminer på Komvux för att läsa upp mina dåliga gymnasiebetyg. Tre terminer Teatervetenskap på Sthlms Universitet följt av en termin Musikvetenskap. Sen blev det, efter flytten från Stockholm till Öland, Medie- och Kommunikationsvetenskap samt Teknisk Design och Grafisk Design för internet på Högskolan i Kalmar parallellt med Arrangering (musik) samt Praktisk Engelska på Växjö Universitet. Alla dessa kurser jag läste parallellt ledde så småningom fram till ett magsår och en utbrändhet som gjorde att jag var sjukskriven i nio månader. När jag ser tillbaka fattar jag inte hur jag kunde tro att jag skulle orka och hinna med allt på samma gång, men det blev en läxa som jag lärt mig otroligt mycket av. Har lidit av panikångest till och från ända sedan tonåren, och då, under den överbelastade termin som ledde fram till magsår och mental kollaps kom paniken definitivt tillbaka. Med besked! Fick så småningom ordning på livet igen och har funderat på och analyserat det som hände många gånger. Skördar frukterna av den och andra kriser dagligen tycker jag. Jag förstod snart att en starkt bidragande orsak till utbrändheten/utmattningsdepressionen var att jag inte hade följt mitt hjärta. Jag hade valt kurser som, i och för sig verkade kul, i alla fall på papperet, men som inte låg mig allra närmast om hjärtat. Jag hade varit "duktig" och valt sådant som verkade bra och användbart och som andra tyckte lät bra. Det är aldrig en bra idé! Så gick det som det gick. Jag tappade greppet om alla läxor och tentor och allt skenade iväg.
Nu pluggar jag igen och jag inser att jag valt fel. Igen! Jag vill ju skriva! Tyckte pedagogik verkade som ett bra ämne som komplement till alla musikstudier. Är ju sångpedagog till yrket. Det visade sig dock snart att pedagogik i akademiska sammanhang handlar nästan enbart om teori och vetenskap. Mängder av kurslitteratur och en massa som inte känns relevant för mig i mitt jobb. Jag känner att hjärnan inte vill eller orkar ta in all denna teori. Jag vill få ur mig saker snarare än att bara ta in andras tankar. Kort sagt, jag vill skriva! Hela min själ skriker efter att få skriva. Låter kanske pretentiöst, men det är så det är. Har så många bokidéer och så mycket lust, men ingen energi kvar efter allt pluggande, alla tentor och all vetenskapsteori. Både kropp och själ skriker NEJ! Så.....av det som var tänkt att bli en fil kand i pedagogik (3-4 terminer) bidde nu bara....en tumme..(en termin).
I januari börjar jag på en skrivarkurs. Ska skriva, skriva, skriva i två terminer. På distans. Skriva själv och få feedback samt läsa andras texter och diskutera skrivande i olika former. Prova olika genrer, skriva på min roman och inte läsa annat än andra romaner och en och annan sida om skrivande. Kommer möta motstånd från många håll, det vet jag. Inte minst mina föräldrar som inte tycker att jag nånsin gör det jag borde göra, men jag är för gammal nu (41) för att ha tid och råd (känslomässigt) att bry mig. I mitt liv är det jag som bestämmer. Kommer också jobba vidare med mitt låtskrivande. Skriva låtar och spela in demos m.m. Det är ju där mitt hjärta finns, i skrivandet. Alla former av skrivande! Avslutar med ett citat som jag har på min anslagstavla och som ger mig kraft:

"And the day came when the risk it took to remain tight inside a bud was more painful than the risk it took to blossom" (Anais Nin).

Kram Lina

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar